2010-08-29
Om en vecka så här dags är vi på väg hem från årets Norgeäventyr. Tiden har fullkomligt rusat iväg och jag har inte hunnit träna en bråkdel av vad jag skulle behöva. Det är ju några helt nya moment i Norges öppna klass och jag tänker starta i den. Dom flesta momenten har jag tränat in så dom sitter någorlunda. Åtminstone på träning. Det blir ju en helt annan sak på tävling med utställning som pågår samtidigt. Jag ska ju ställa Gloria i den norska på lördagen och den svenska på söndagen.
Tävla lydnad ska jag bara göra på lördagen. Norges öppna klass på förmiddagen och vår egen klass ett på eftermiddagen. Nu är det bara platsliggningen som inte fungerar. Det spelar ingen roll om jag bara står två meter framför henne. Hon reser sig i alla fall. Jag tror att jag ska avstå den på tävlingarna. Något nytt knep måste jag komma på. Jag har lärt henne att lägga huvudet mot backen när jag säger plats, men än så länge fungerar det bara medan jag står bredvid eller framför. Om jag flyttar mig reser hon upp huvudet igen. Det blir nästa grej att lära henne hålla kvar positionen oavsett vad jag gör.
I vardagen händer det inte så mycket annars. Jag har klippt och slingat håret och för en gångs skull blev jag verkligen nöjd. Tyvärr kan jag inte föna det som frissorna gör, men jag har i alla fall inte en massa kluvna toppar längre.
Kvällspromenaderna har legat på is en längre period nu, men det beror på kurser, föredrag och annat som antingen Lena elle jag är upptagna av.
Gloria har inte börjat löpa ännu, men det ska vara på gång när som helst. Hoppas bara att det inte blir den här veckan för då vet jag inte hur det går med Norgeresan. Det är inte speciellt kul att åka ensam även om alla som är där är supertrevliga. Det är alltid roligare med "egna" kompisar. Förra året började hon löpa veckan innan Morokulien så då fick jag åka ensam. Det är ju inte kul för matten till en mycket viril, stor hanhund med en löptik i samma bil och samma lilla stuga. Måste förresten kolla av med Gränsrasta att vi har vår stuga bokad och klar.
Vet inte om jag har rapporterat om att min "fula" hund har fått tvåor på dom senate utställningarn. Det fick hon i alla fall. Nu blir det (utöver Norge) en utställning på Eskilstuna Bruks den 19 september. Vi tar nya tag. Jag bryr mig inte så mycket om domarkritiken eftersom dom tydligen inte alls ser på hundarna enl ngn mall, utan enormt subjektivt. I mina ögon är i alla fall Gloria jättefin och enormt rolig. Hon har ju sitt huvud för sig själv med väldigt bestämda åsikter, men det räcker med att matte (jag) försvinner ur synfältet så blir hon orolig. Hon är mattes lilla valp tror hon fortfarande. Tyvärr är hon nog lite bortskämd också när det gäller att leka på hennes villkor. Jag kan ignorera henne när hon kommer med bollen och vrålskäller, men hussen och sonen blir så less på henne att domkastar iväg bollen och så har hon vunnit igen!!
Nu blir det ingen mer blogg föränn efter Norge om inget oförutsett inträffar. Håll tummarna för att det går bra för oss. Vi kommer att behöva all tumhållning som går att uppbringa!!!
Tävla lydnad ska jag bara göra på lördagen. Norges öppna klass på förmiddagen och vår egen klass ett på eftermiddagen. Nu är det bara platsliggningen som inte fungerar. Det spelar ingen roll om jag bara står två meter framför henne. Hon reser sig i alla fall. Jag tror att jag ska avstå den på tävlingarna. Något nytt knep måste jag komma på. Jag har lärt henne att lägga huvudet mot backen när jag säger plats, men än så länge fungerar det bara medan jag står bredvid eller framför. Om jag flyttar mig reser hon upp huvudet igen. Det blir nästa grej att lära henne hålla kvar positionen oavsett vad jag gör.
I vardagen händer det inte så mycket annars. Jag har klippt och slingat håret och för en gångs skull blev jag verkligen nöjd. Tyvärr kan jag inte föna det som frissorna gör, men jag har i alla fall inte en massa kluvna toppar längre.
Kvällspromenaderna har legat på is en längre period nu, men det beror på kurser, föredrag och annat som antingen Lena elle jag är upptagna av.
Gloria har inte börjat löpa ännu, men det ska vara på gång när som helst. Hoppas bara att det inte blir den här veckan för då vet jag inte hur det går med Norgeresan. Det är inte speciellt kul att åka ensam även om alla som är där är supertrevliga. Det är alltid roligare med "egna" kompisar. Förra året började hon löpa veckan innan Morokulien så då fick jag åka ensam. Det är ju inte kul för matten till en mycket viril, stor hanhund med en löptik i samma bil och samma lilla stuga. Måste förresten kolla av med Gränsrasta att vi har vår stuga bokad och klar.
Vet inte om jag har rapporterat om att min "fula" hund har fått tvåor på dom senate utställningarn. Det fick hon i alla fall. Nu blir det (utöver Norge) en utställning på Eskilstuna Bruks den 19 september. Vi tar nya tag. Jag bryr mig inte så mycket om domarkritiken eftersom dom tydligen inte alls ser på hundarna enl ngn mall, utan enormt subjektivt. I mina ögon är i alla fall Gloria jättefin och enormt rolig. Hon har ju sitt huvud för sig själv med väldigt bestämda åsikter, men det räcker med att matte (jag) försvinner ur synfältet så blir hon orolig. Hon är mattes lilla valp tror hon fortfarande. Tyvärr är hon nog lite bortskämd också när det gäller att leka på hennes villkor. Jag kan ignorera henne när hon kommer med bollen och vrålskäller, men hussen och sonen blir så less på henne att domkastar iväg bollen och så har hon vunnit igen!!
Nu blir det ingen mer blogg föränn efter Norge om inget oförutsett inträffar. Håll tummarna för att det går bra för oss. Vi kommer att behöva all tumhållning som går att uppbringa!!!
Kommentarer
Postat av: Margot
Jag håller såklart tummarna!!!!!
Postat av: Lena
Kul har vi i allafall på våra utställningar även om domarna inte alltid ser vilka championämnen vi kommer med. Ödmjuka är vi inte heller så det är bra att bli nedplockad på jorden ibland. Den blonda hoffehannen i E-tuna senast hade jag inte räknat med. Trodde inte att de fanns snygga blondisar. SVARTA ska de vara. Var inte blondisens fel att domaren inte kunde kolla tänder som folk, KEP vadå? Virpi tittade på dem och det var inga problem. Möllemannens rygglinje hade hon ingen aning om heller, han var bara fluffig i pälsen. Nya friska tag i helgen 4-5/9, och champagne antingen att fira med eller som tröst.
Trackback
